Nu öppnar bloggen igen

Det var tre år sedan jag skrev ett inlägg här.
Under den tiden har det hänt en del.

Jag var med och nyöppnade Stadshuskällaren, en fantastiskt kul upplevelse som dock tog både tid och energi. Dock var det en resa som jag aldrig vill ha ogjord. Jag lärde mig en hel del - om restaurang, om människor och inte minst om mig själv.

Matsalen i Stadshuskällaren innan renovering

Min dotter Livia föddes för nästan två år sedan.
En fantastisk liten tjej med mycket vilja och karaktär. Ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar henne.


Livet har blivit annourlunda.
Min kärlek till gastronomi har dock aldrig avtagit, men som allt annat i livet förändras ens perspektiv. Det som händer runtomkring dig, och människorna i din omgivning förändrar kanske inte ditt sätt att se på saker men de kan få dig att se saker från en annan vinkel.

För mig har det blivit viktigt med historia och människor bakom mat och vin. Jag fascineras av eldsjälar som vågar vara kompromisslösa och som lyckas. Minst lika fascinerande är det med de som kanske inte lyckas lika väl men som ändå orkar kämpa, trots att det blåser motvind.

Gastromisk historia innefattar ofta potitik.
Klassiskt exempel är när Napoleon i slutet av 1700-talet tog ifrån både adel och kyrka sina ägor i Bourgogne. Dessa vingårdar tilldelade han bönderna i trakten och han skrev även en lag om fördelnig av vingårdar vid testamente.
Idag är detta faktum en viktigt del om man ska förstå ett av världens mest fascinerande vindistrikt.

Jag fascineras av historien om varför det finns så mycket sardeller i maten i Piemonte, en region som inte är omgivet av hav.


Mina framtida inlägg kommer till stor del att handla om människorna, och om historien bakom maten och vinet. Jag kommer nyfiket att försöka förstå varför, och tycker det skulle vara kul om du vill vara med att tycka och ge din syn om vad det nu må vara.

Välkommen till Jimmys goda - blogg om mat, vin och människor.